when you look at me

då var man ensam i rummet igen då.
känns väldigt tomt kan jag säga.
men snart vänjer jag väl mig vid att vara ensam,
brukar vara så!

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback